Den här sidan har korrekturlästs
127
Och skeppen gå liksom en plog
Och rista hafvets bryn,
Och skummet står kring nos och bog
Och stänker upp mot skyn.
I vinden präktigt till att se
Sig bugtar klut vid klut,
Och stolta magar sätta de
Som kyrkoherdar ut.
I snöhvit skjorta rätt och slätt
Står måsen på sitt grund.
Och gör sin morgon-toilott
Och sköljer sig i mund.
Sitt visthus har han näst intill:
Ack! den som vore mås!
Han spisar gratis, när han vill,
Fast strömming mest, gunås!
Här sjunger jag om sol och vår
Och vet om ingenting,
Då ett tu tre jag omhvärfd står
Af getter rundtomkring.
Förlåt, godt folk! För denna gång
Jag lyran lägger ned:
Min sångmö täflar ej i sång,
Då getter bräka med.
