Sida:Samlade Sånger och Visor af Sehlstedt del 2.djvu/195

Den här sidan har korrekturlästs

189

 
”En kan riktigt höra uppå deras tal,
För hi och för hej, och för hej hej hej!
Att ingen nu längre kan bli neutral.”
För hi och för hej, och för hej hej hej!

”Ja, riktigt uppå Carl den Tolfte de brås,
För hi och för hej, och för hej hej, hej!
Ty hela deras själ är att Ryssen skall klåg.”
För hi och för hej, och för hej hej hej!

”Min helaste hjertblod den hoppar i mig.
För hi och för hej, och för hej hej hej!
Till vår'n tros att Sverge har brinnande krig.”
För hi och för hej, och för hej hej hej!

Men gubben han blängde och ropte: ”hvasa”?
För hi och för hej, och för hej hej hej!
Jag tror, ta mej fan! att du inte mår bra.”
För hi och för hej, och för hej hej hej!

”Nej, far, jag kan aldrig i verlden må bra,
För hi och för hej, och för hej hej hej!
Om ej emot Ryssen jag pliten får dra!”
För hi och för hej, och för hej hej hej!

Och bössan han tog, der på väggen hon hang,
För hi och för hej, och för hej hej hej!
”På axel gevär!” skrek han till, så det sang.
För hi och för hej, och för hej hej hej!

Men gubben han kunde ej sonen stå mot:
För hi och för hej, och för hej hej hej!