Sida:Samlade Sånger och Visor af Sehlstedt del 2.djvu/33

Den här sidan har korrekturlästs

27

 
Vill jag ibland ha en aldrig så liten
Finpomerans till att lyfta aptiten,
 Då får rätt och slätt
 Jag, på Skåningars sätt,
 Smuggla i mig hvar sqvätt.

Och på kalaser, der må jag väl klaga,
Andra få mumsa hvad fan de behaga.
 För mig ropas: pass!
 Öm der ock fanns ett lass
 Utaf ostron och glass.

Doktorn har sagt: ”ni kan räkna minuten”.
Sticker han hit en gång till, kör jag ut'en.
 Fullkomligt jag vet:
 Om jag dör, gör jag det
 Utaf bara diet.

Länge till döds var jag dömd, som J veten,
Derföre har jag nu ändrat dieten.
 På nobis jag går,
 Lilla tutingen får —
 Och gudomligt jag mår.

Bättre i dag än i går jag mig känner.
Kuren jag träffat, och derför, go vänner!
 Ursägta ni bör,
 Om förändringen gör
 Att jag — ännu ej dör!