68
Åt Herr Pastorn är jag alltid van — san
Att ta fläckarna ur hans kaftan — san.
Det är klart som dagen,
Det är alltid lagen,
Hvar gång gubben kommer ifrån stan — san.
Den kavaj, som jag nu syr uppå — san,
Den tillhör vår båtsman N:o 2 — san.
Gratis vill jag lappa
Både rock och kappa,
Om han bara ville Ryssen klå — san.
Snäller fästmö har jag här i byn — san,
Blåa ögon, rosenröd om hyn — san.
Död är hennes moder,
Hennes far och broder:
Efter dem hon ärfde fyra svyn — san.
Läsa kan hon nästan i hvar bok — san,
En förståndig menska, qvick och klok — san.
Nyttig öfver måtta,
Om sej som en råtta,
Och så dygdig som ett litet tok — san.
Klockarn nog försåt för henne satt — san.
Men si, flicka hon var ej så fatt — san.
Hon var för belefven,
Klockarn fick dra vefven,
Kär och tokig som en klockarkatt — san.