Sida:Samlade Sånger och Visor af Sehlstedt del 2.djvu/80

Den här sidan har korrekturlästs

74


Åsnans lof.

(Blumauer.)


Du goda djur! uppå hvars hud vi skrifva
 Och som oss bära vill!
Nej, längre vill jag dig ej skyldig blifva
 Det lof, som hör dig till.

Med dina öron vill man skamlöst drifva,
 Ty hånas blef din lott.
Men var du lugn: föraktliga de blifva
 På kungahufvu'n blott.

Och hvem som än din långsamhet förklente,
 Han är och blir en tok.
Han borde veta, att festina lente
 Är just att vara klok.

Som söndagsbarn ditt rykte du besannat,
 Det var i Moabs grind,
Du såg en engel der en gång, bland annat,
 Då Bileam var blind.

Fördragsamheten fick du vid din födsel,
 Vid mödor är du van.
Allt tar du lika, guld-last eller gödsel,
 Och stryk som bara fan.