Sida:Samlade Sånger och Visor af Sehlstedt del 2.djvu/85

Den här sidan har korrekturlästs

79


Snögloppsvers.


Usch! hvad det är kallt och hemskt vid polen,
Duskigt väder hela året om.
Den som finge sitta midt 1 solen,
Dit ej någon vinterkyla kom.
Ack! der kunde man legert få vandra
Och dock ej förkylas och bli sjuk;
Slapp som här att trängas med hvarandra
I bottforer, pelsar och peruk.

Solens herrar äro sansculotter,
Derför räcker också solens gull.
Der behöfvas inga lån-förskotter,
Som hos oss för garderobens skull.
Solens damer — hvad som helst jag håller —
Sväfva luftigt i den gyllne sal:
Inga kläder, endast parasoller,
Och för resten ingen mod-journal.

Språket der är endast rim och meter,
Champis fräser i hyarenda elf.
Lagerkrönta sitta der poeter
Gladt och tuta med Apollo sjelf.
Nobisglädjen är gemensam vorden:
Inga hus med krögarskyltar på.
Aftonrodnan, som vi se på jorden,
Är blott flamman af en stor brylå.