Den här sidan har korrekturlästs
142
Snöflingorna 1866.
Hulda småttingar ifrån det höga!
Jag vill sjunga, då det börjar snöga.
Nordanvinden skjutsat er från polen.
Då jag såg er, flög jag upp från stolen.
Jag er ankomst ville rigtigt njuta —
Och slog näsan mot min fönsterruta.
Himlen ej så sent er brukat skicka
Att på jordens vintertäcke sticka.
Vi ha väntat, barn! hvar har ni varit?
Rågarna ha redan illa farit.
Om vi ej få spannmål till att bränna,
Få vi gå och sugande oss känna.
Öfverallt man mötts af klagotoner.
Jag hört gurgel ibland brukspatroner.
Inga körslor kunnat företagas,
Intet vildt på sporrsnö kunnat jagas.
Och i Lappland har det sina sidor,
Då ej lappen ränna kan på skidor.
Snöbrist gör, att många fara illa:
Hasselbacken, Blåpis och Novilla
