Den här sidan har korrekturlästs
152
Gubben nyter log och teg
Myser godt åt skinkan —
Pang! då hörs på trappan steg
Och ett ryck på klinkan.
Gumman knäpper händren hop,
Kerstin häktar kjolen.
Gubben med ett harmset rop
Ryker opp från stolen:
”Ingen annan än en tjuf
Kan nu ute vara” —
”Far! det kanske är en uf,”
Kerstin rädd hörs svara.
Dörren opp på gafvel far,
Ufvar var det icke.
Det var det som bättre var:
Häradsdomarns Nikke.
Skrämseln for i hast sin kos,
Gumman fryntligt skrattar,
Kerstin rodnar som en ros,
Gubben tumlarn fattar.
Kerstin satt så tyst och spann,
Hjul och rulle surra.
Ögon möta ömt hvarann,
Allt går som en snurra.
Vill man saken bättre ha:
Gossen passar flickan.
Nikke friar och får ja
Och har ring i fickan. —
