Sida:Samlade Sånger och Visor af Sehlstedt del 3.djvu/204

Den här sidan har korrekturlästs

196

Snö-visa.


Vintern kommer, nordan susar:
Titta! hvilken snöstorm brusar!
Jorden klädt sig i sin dödshabit:
Kors hvad hon är hvit!
Bore kommer åkandes från pol'n,
Mälarn står så styf i silfverkjoln:
Köld och snöglopp tura.
Menskor gå och stura.
Alla fråga: hvar är sol'n?

Sol'n? ack den charmanta solen
Enleverad är från polen:
Molnen togo henne i en säck,
Det bar af i sträck.
Hennes glans vi sakna tusenfallt,
Fastän kölden, som känns öfverallt,
Man har upptäckt sedan
Är ett hål allenast
Uti Zenith, som drar kallt.

Men kan då ej gluggen stoppas? —
Nej, det fåfängt är att hoppas: