Den här sidan har korrekturlästs
158
Vi ha lastat på Hull,
Vi ha fått proviant
Och klarerat i tull.
Och kapten heter Brandt,
Mycket snäll och galant,
Undersätsig och fast,
Och har ruff och respekt;
Håller snyggt som en qvast,
Annars snarlik i hast
Klöfverknekt. Om ursäkt!
Han har haft äfventyr,
Han som andra, gunås,
Som på verldshafvet styr!
Han blef gift, det förstås,
Med en engel så blyg.
Han var kär som en tok:
Hyad den kärleken är
För ett surr och besvär,
För ett helvetestyg,
Då man inte är klok —
Uj, det känner jag nog!
Jag ger kjortlarna hin.
Men att frun från sin man
Rymde bort med en ann'
Och i Petersburg dog —
Hör ej hit, sa' Platin.
Det är tjugu år se'n.
Tiden rullar med fart,
Som vi veta förut.
