Sida:Samlade Sånger och Visor af Sehlstedt del 4.djvu/42

Den här sidan har korrekturlästs

34

(“Ack, hvad för en usel koja.”)

Klockan redan klämtar fyra,
Skepparn har sin morgonrast.
Skutan knogar som en myra
Rastlöst med sin tunga last.
Skön och frisk är morgontimman.
Herrligt uti solens brand
 Skog och land
 Klarna ur dimman,
Samsjoe rätten har om hand.

Hvem står der på ön och spökar?
Säg mig, du, som kunskap fått!
Det ett näste är för hökar,
Fordomdags ett kungaslott.
Mången lans här blifvit bruten,
Mången skalle blifvit knäckt:
 Engelbrekt
 Högg här på truten
Danska fogdar oförskräckt.

Tornet speglar sig i viken,
Slottet ramlat längese'n.
Tiden hårdhändt är och sniken,
Grusar både folk och sten.
Hela slottet kröp i skrinet
Slutligt efter hand så smått;
 Stockholms slott,
 Kronmagasinet
I Norrköping teglet fått.