118
göra mig förvissad om det nya fartygets ändamålsenliga konstruktion och solidité; men så snart jag förnam, att dess blifvande befälhafvare, kapten Viktor Kempff, oaflåtligen höll sitt vakande och erfarna skeppar-öga öfver arbetets alla detaljer, upphörde jag med mina besök, såsom alldeles öfverflödiga. Om Kapten Kempffs onekligen vackra nit och omtanke om sin tillkommande ark under arbetets fortgång har jag hört berättas, att då fartyget var färdigt och skulle afgå från Bergsund, hade alla arbetarne tackat sin himmelske fader, att de en gång blefvo af med den efterhängsne välsignade "gubben".
Allt detta sammanlagdt gjorde, att jag nu gick ombord med en kolossal fond af mod och förtröstan.
Dagen var solig och varm,
Skeppsbron på skugga var arm.
Folket sig samlat ihop
Och gop.
Kajen af menskor var full
Endast för ångbåtens skull:
Nybygdt och pyntadt det låg
På våg.
Fruar och barn skulle med.
Landgången, stadig och bred,
Tog mången gubbe från land
Om hand.
Det var ett vimmel på strand,
Pussar på mun och på hand!
Här såg man ogift och gift
På vift.
