Sida:Samlade Sånger och Visor af Sehlstedt del 5.djvu/126

Den här sidan har korrekturlästs

122

byggnadstomt för godt pris. Kanske finns det folk på andra sidan. Det lär ju blott vara fjelltrakten, som hon visar åt jorden. Om Nordenskjöld på sin nordpolsresa kunde titta litet bakom och låta oss veta huru det förhåller sig. Vi kunde då möjligen komma ifrån den sorgliga tanken, att den ödsliga månen blott är en bild af vår egen planets slutliga öde. Snygg tillställning!

En lätt vind började krusa vattenspegeln. Jag ansåg den vara nordlig, en annan tyckte den var vestlig.

Men det pallrar och går
Och på harpan jag slår.
Som en ångande såg
Skär den bugtiga köl
Genom glittrande våg
I den Bottniska pöl,
Så det fräser som öl.

Månen stirrar så trind.
Ingen våg är för hög.
Om man ej är för trög,
Utan rapp och geschwind
Tittar opp och ej ned;
Kan man snart få besked
Hvad det blåser för vind,
Om man frågar vår flög.

Hon är namnkunnig för
Att hon vet hvad hon gör
Så till lands som ombord.