12
hvad skall en stackars sångmö sjunga om: fartyg och sjömansbyxor, storm och skydrag, getragg och toppsegel, sjöskum och långtobak! Undra ej på, om mina visor äro torftiga och ämnena inskränkta."
Det vore en misslyckad artighet mot den älskvärde skaldens minne, om man påstode att en hvar af hans dikter gifver fullständig dementi åt denna blygsamma förklaring.
Sehlstedt i sitt hem.
Man må emellertid snarare undra öfver, att han med små resurser kunde åstadkomma så mycket gediget, än deröfver att guldet någon gång blef blandadt med koppar. Då och då friskade han upp sig med en tur till den civiliserade verlden, hvarom hans muntra reseskildringar i kalendrar och tidningar buro vitne[1]. För öfrigt höll han de ideala lifsandarna vid makt genom en
- ↑ De flesta af Sehlstedts alster under senare åren trycktes först i Ny Illustrerad Tidning; äfven lemnade han bidrag till Svea, Familj-journalen m. fl.
