Sida:Samlade Sånger och Visor af Sehlstedt del 5.djvu/161

Den här sidan har korrekturlästs

157


Skogen.


Du susande skog, som gungar för vind!
Du svalkar den smäktande vandrar'ns kind,
Du fröjdar hans hjerta och tjusar hans syn,
 Då solen bränner i skyn.

Du öppnar för alla din lugna hamn:
För fattig som rik står öppen din famn,
Och derför har namn, som från fädren gått,
 Af "fattigmans tröja" du fått.

Du ekorren hägnar i lek och lopp,
För foglarnas sång slår du salarna opp,
Åt fisken du breder din skugga vid strand
 Och barr åt myran i sand.

Kring bygden din skyddande ring du slår.
Du bleks ej af solen, på stormen du rår,
För menskan predikar du dag ifrån dag:
 Var stark, håll färgen som jag!