Sida:Samlade Sånger och Visor af Sehlstedt del 5.djvu/27

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

23


Nyårsmorgonen.


Gamla året gått till ända —
Ingen hejdat tiden än —
Och i ödets bok sig vända
Bladen till ett nytt igen.

Vett och forskning föga båta
Till att pejla tidens ström.
Hvad som stundar, är en gåta,
Hvad som flyktat, är en dröm.

Åren komma, åren fara,
Menskan föds till samma lott.
Lifvet är en skolgång bara,
Tiden dess terminer blott.

Lifvet är en flyktig gnista,
Flammar upp och släcks derpå.
Är väl detta år mitt sista?
Är det fler, som återstå?

Ej har stoftet, som här andas.
Säte uti Guds konselj:
Ingen vet, hvad dag den randas
Evighetens nyårshelg.