Den här sidan har korrekturlästs
Jag gick mig i skogen bland lustiga snår,
milorum.
Så underligt gökarna ropa i år:
Jorum, Jorum
En ko såg jag stå vid en sorlande brunn,
jorum,
Hon råmade hest med sin rinnande mun:
Jorum, Jorum.
Jag gick mig mot kväll över lärkornas hed,
milorum.
Jag gick så allen, medan kvidfågeln kved:
Jorum, Jorum.
Jag gladdes att möta en främmande man,
milorum.
Jag sade: Gud signe; då svarade han:
Jorum, Jorum.
Jag tänkte: väl aldrig i år blir jag glad,
milorum.
Då ville jag bedja, men tyckte jag bad:
Jorum, Jorum.
Nu började stormen i skog och i lund
sitt korum,
och kvällspsalmen skallade margalund:
Jorum, Jorum, Jorum.
183
