Purpur drog jag och riddare slog jag,
huldrikt 1og jag och huvuden tog jag.
Gruvlig, gruvlig, gruvlig i djupen!
Stigen går yr på kanten av stupen.
Dagen är gömd av ett otäckt hölje;
facklorna tänden i härskarens följe!
Ingen lystrar och fåfängt jag stirrar
efter de glor-rike fäders fjät.
Knuffad av tiggare konungen irrar,
fasande själv för sitt lögnmajestät.
Krigaren:
Jag är en man av ogemen bravur,
hetsig av natur
och väldig i amur.
Med samma stolta steg och segerblickar
besteg jag murars krön och jungfruns bur.
Finns ett befäl i ärkeängelns här,
hos Gud och sankte Per
jag denna post begär.
Mot Belsebub och mörkrets alla hopar
jag går, en evigt modig militär.
Den ogudaktige prästen:
Jag talade i stolen med dunder och med makt,
men mitt liv, må jag bekänna,
gick eljest i en ränna
som lutar ganska tveksamt åt paradisets trakt.
Vilket levande spektakel, om min fåvitska hjord
skulle följa mig självan mer strängt än mina ord
och jag och hela socknen droge in i Gehenna!
186