Sida:Samlade dikter 1943.djvu/219

Den här sidan har korrekturlästs

Nu spricker molnets grå madrass
vid åskans hårda knall
och månens skepp med gyllne stass
går fram i vinrött svall.
Låt oss gå ut och segla med
från höstens vissna hus
till städer under liljeträd
och slott i myrtensus.


HÄSTKARLAR

Över en målning. Till fanjunkaren och svärdsmannen Jakob Olsson Berg


Här rider an en dunderkarl,
en kvinnas man, en barnafar,
ja här ska ni se en grann husar
som håller fanan klar.
Han leder sin trupp i sporrande sträck,
i gupp, gupp, gupp gå skimmel och skäck,
han skriker: håll in — den står som en häck
i rosentid så täck.
Allesamman ridande män
och ingen man till fots,
Allesamman stridande män
och ingen klen till mods.

Ack, äro nu de kämpande husarerna utdragna,
husarerna med pamparna, husarerna med karbin?