Den här sidan har korrekturlästs
Men väl skall jag drömmande tänka
ibland på ditt bondeslott
och dig, min vårögda fränka,
som går där min moder gått.
Och drar jag ej hemåt till vila förr,
så möt mig vid lönnarnas lund,
när den öppnar sin korsprydda koppardörr
till min sista fädernegrund.
I JUPITERS STUND
Nu ingår den höga och sköna
och strålande Jupiters stund.
Det skimrar som guld bland det gröna
i fädernas heliga lund.
Nu är gott att konungar kröna.
Krönom oss en kung,
en hugstor och ung,
en hövding som kan bära
vårt riksbaner med ära,
då pilar luften skära
och stormen susar tung.
Krönom oss den bäste
som går i vårt land
och håller svärdets fäste
eller plogens horn i hand.
Kom av de blåa fjällen,
vår starka, ljusa drott!
233
