Den här sidan har korrekturlästs
Vi tro dig, ödemarkens bud.
Din röst är klang och segerljud,
din andedräkt är hälsa.
Det kimmade i Siljans nejd.
Snart svepte stormen utan hejd,
en dalastorm av lust och fejd,
kring loja landamären,
Vår hövidsman är käck och ung,
Följ med oss, lyckovind, och sjung
för hövdingen och hären!
Nu leker sommar kring hans stod.
Vi tro att än vid myr och flod
vår uppbrottssång kan dåna god,
om onda tecken sia.
Blås då på nytt från Mora strand,
du friska nordan som vårt land
kan rensa och befria!
249
