vattnet, den bästa gåvan,
kommer från ovan.
Svarta, hängande juver strömmen,
gömmen oss in i den långa drömmen,
hemmets dröm inom port och regel,
rasslande rutor och tegel.
EN GAMMAL ROCKSVARVARE
Från din gård högst upp under aftonens skyar
såg du genom äppelgårdens port,
såg du ner på dalen och linets gråa byar,
där det gamla blomstrat alltfort.
Släkte kom och gick,
fädrens tro och skick
styrde liv och död som de gjort.
Spelman du var i det muntra blodets dagar,
spelman på de strängar du ärvt.
Brudskaran drog genom ängar och hagar,
marschen klang manhaftigt och djärvt.
Gammal takt och ny
hördes från din by,
toner som du ärvt och förvärvt.
Stråken du ärvt, men i boden vid porten
stod ett annat, dyrare arv.
Vida berömd vår den verkstad i orten
där din fader skötte sin svarv.
När hans fot blev tung,
gav du, stark och ung,
liv åt hjulets tröttnande varv
392
