Sida:Samlade dikter 1943.djvu/58

Den här sidan har korrekturlästs

— ”Våren jag hör över ängderna sjunga,
högre mitt hjärta dock manar och ber.
Dig vill jag giva, vad känslorna unga
skänka blott en gång och se'n aldrig mer.

En gång min kärlek, den jungfruligt skära,
blommar i livet och doftar och ler.
Skynda, min brudgum, ty dagen är nära.
Kyss mig en majnatt och sen aldrig mer!”


DRÖMD LYCKA

Ur mitt fattiga, mörka liv,
ur min ensamhets långsamma natt
höjer jag sången om dig, mitt viv,
min förstligt glimmande skatt.
Med flygande pensel jag målar
din bild i drömmarnas stund,
en bild av skimmer och strålar
på furuskuggornas grund.

Av tranbärets friska glöd
din mun är smäktande varm.
Som finaste mossa, vit och röd,
förtona din hals och barm.
Av björkarnas höstguld lånad
är färgen jag ger åt ditt hår.
Men din blick har en leende trånad
som aldrig jag gripa förmår.

Din väg är i glans och Ijus,
som av strängaspel bäres din gång.

52