Den här sidan har korrekturlästs
112
Herrligt var att se Le Fèvre,
Eldfängd som ett stycke näfver,
Föra an en anfallsmarsch.
Kroppen darrade af oro,
Gnistrande hans ögon voro
Som fängpannor under charge.
Snillet ryckte i hvar fiber,
Rösten var af grof kaliber,
Jorden skalf vid hans befäl;
Blodet sjöd som sprit i lågor,
Känslor vräkte sig som vågor
I hans feberheta själ.
På vår orgels malmtangenter
Spelte hundra regementer
En fullstämmig krigsconcert,
Dofva «Lieder ohne Worte»;
Det var ett grofkornigt forte
Af fältstycken och gevär.
Folk som får på slagtarhuset
Låg och flämtade i gruset;
Det blef fan till korfkalas!
Hjernor slogos in som rutor,
Trossen samm i blod som skutor,
Knotor krossades som glas.
