Den här sidan har korrekturlästs
Hussaren.
Som en knodd på post i brèchen,
Så jag fordom i manegen
Skalf i lemmarna;
Ena foten i stigbygeln,
Stod jag rädd — och passa’ tygeln
Mellan fingrarna.
Chambrièren mig omildt flådde,
Som en tjudrad get jag mådde
I skinnbyxorna.
Likt vid gillet en objuden,
Satt jag flat och sved i huden
Af sticksmällarna.
Vid hvar volt jag fick en yrsel,
Flög för vinden – utan styrsel
I ryggfenorna,
Gul i synen som svagdricka,
Mager som en svafvelsticka
Mellan bommarna.
