Sida:Samlade dikter af G. L. Sommelius.djvu/215

Den här sidan har korrekturlästs

Bravon.

 
Fritt och lustigt röfvarlifvet
Är som örnens lif bland töcknen,
Som en tigers midt i öknen
Modigt, vildt och öfvergifvet.
 
Höga som Sanct Bernhards toppar
Äro våra djerfva sinnen,
Lifvade af segerminnen,
Friskare än rosenknoppar.
 
Djupt i skogens dystra gömma,
Skuggade af myrtenhäckar,
Svalkade af silfverbäckar,
Nöjets bägare vi tömma.

Tjusta af alpcithrans knäppar,
Kyssa flickor, såsom ärlor
Qvicka, bländande som perlor,
Oss med sina rosenläppar.