Sida:Samlade dikter af G. L. Sommelius.djvu/228

Den här sidan har korrekturlästs

208

 
Hämndlystna som assasiner
Och, så långt som solen skiner,
Menniskofiendtliga,
Lifvets lumpna skänk betrakta
De som nådebröd — och akta
Som en vitten farorna.
 
Härdade som stål på glöden,
Känslolösare för döden,
Än för sol'n glaciererna,
Fasta såsom marmorgudar,
De som salamanderhudar
Synas oförbrännliga.

Fast hvar själ som en högmastad
Brigg i sjön är skuldbelastad,
Alla sju dödssynderna
Tungt på deras hjessor hvila,
Stå de lugnt, när stormar ila,
Iskallt midt i flammorna.
 
Ha! Kronhjortar, som vid krigen
Fästat sig hjertinnerligen,
Som vid snäckor sniglarna,
Ej likt spaka ungnöt fångas
Just vid hornen. Aj, de stångas,
Som på cirkus tjurarna.