Den här sidan har korrekturlästs
Korsarens afsked.
Jag ilar bort, långt bort till Cyperns dalar,
Der myrtnar växa vildt i evig vår,
Och i cypressers skugga näktergalar
Slå ljufvare än Sveas talltrast slår.
När månan nästa gång bland molnen skiner,
Bland tempelgrus jag irrar och ruiner!
God natt derför, du skönsta ros i norden!
Jag ingen saknar der förutan dig.
Ty ej ifrån den kalla fosterjorden
Jag något annat minne för med mig.
Blott Nanny du! Du är den enda stjerna,
För hvilken jag ser än åt norr så gerna!
På hafvets vågor, uti krigets hvimmel,
Bland fasor, qval, — i stormar och i strid
Jag minnas skall ditt blåa ögas himmel,
Jag glömmer ej din klara pannas frid .
O — än en kyss! Min kärlek du förlåter!
I himmel eller afgrund ses vi åter!
15
