Sida:Samlade dikter af G. L. Sommelius.djvu/247

Den här sidan har korrekturlästs

Levern.

 
Nyss uppstigen, i nattrocken,
Unga herrn med obrändt hår,
Röda ryska stöflor och en
Turkisk mössa af drap d'or,
Ibland blommande mimosor
Andas in en ljuf odeur
Af extrakter på törnrosor
Och essencer aux mille fleurs.

Ej han gitter resa kroppen
Från sin spänstiga chaise- longue,
Knappast nog att höja opp en
Arm till klocksträngen en gång,
För att ringa på sergeanten,
Som der skälfver utanför
Och nog vet, att herr löjtnanten
Har ett helvetes humör.

Så sjelfsvåldigt, som en fröken
Läppjar på sin cigarrett