Sida:Samlade dikter af G. L. Sommelius.djvu/262

Den här sidan har korrekturlästs

242

 
Uti sidensargesaloppen
Våndas vildt den vissna kroppen,
 Som bland myrorna
Ormen vrider sig i stacken.
Se'n den vanliga attacken
Utaf kramp hon får i nacken
 Och i nerverna.
 
Eau de luce — servetter varma!
Ack, Gud nåde nu de arma
 Domestikerna!
Re'n af vrede sväller barmen
Uppå nåden, som, i harmen
Mot de råa, lyfter armen
 Emot pigorna.