Sida:Samlade dikter af G. L. Sommelius.djvu/283

Den här sidan har korrekturlästs

263

Hans två matta ögon hvila
 På porträtterna,
Som der suffisanta hänga
I alkoverna – och blänga,
Så aristokratiskt stränga
 Och försmädliga.

Alltid syns han vredgad krama
Blod ur naglarna – och stamma
Sockersött sitt: “Hin anamma
 De idéerna
Och den falska opinionen,
Att de der ofrälse hjonen
Kommit under fund med tonen
 I salongerna!”

Om ibland hans kammarsvenner
Högsta favoriten spänner
På lösvadorna och bränner
 Nådig lockarna
(Nota bene i peruken)
Eller knyter crèpe-halsduken,
Sirligt veckad, stärkt och struken,
 Om halsknoterna;

Om han promenerar, rider
På passgångarn eller skrider