9
Qvicktionde samlar han in, och med rätt:
Han är ju vår herde — vi får, rätt och slätt,
På bildningens stora allmänning,
Der fan ej kan tåla långraggiga lam;
Och derför med ullsaxen rycker han fram
Och klipper oss hvarje handvänning.
3.
En skolfuchs han läser sitt us, och sitt um,
Men lemnar ej känslornas spel något rum:
Han forskar istadigt, den token,
Och söker de vises förlorade sten;
Han grubblar, tills ögonen mista sitt sken
Och näsan fastväxer vid boken.
4.
Jag låg på mitt öra, jag drömde en dröm:
Jag såg en triumfvagn, ett spann i en töm,
Jag qvistar af lager såg susa
Kring rakade pannbenet; gissa, hvem kan,
På hvilken! Hvem var det väl eljest än han:
«Rienzo», bekrönt af sin «Musa»?
I konstkritik spelar han gerna en rôle,
Och i politiken ej fnask han ens tål
Af skandinavismens idéer;
För honom är norsken en råbarkad mård,
Den svenska nationen en otacksam hord
Och danskarne bara pygméer.
