Sida:Samlade dikter af G. L. Sommelius.djvu/362

Den här sidan har korrekturlästs

ANMÄRKNINGAR.

S. 1. Till Hans Kongl. Höghet Kronprinsen är tillegningsdikt i Vallmoknoppar.

S. 7. Betraktelser vid ett kasernfönster. Utgör förra stycket i Silhouetter. I flera af de särskilda skildringarna åsyftas då lefvande personligheter, hvilka dock grannlagenheten ej tillåter att här ange. (Utg. anm.)

S. 22. Och bästa beviset är nöden. I England t. ex., der industrien nått högsta punkten af fulländning, har äfven eländet utvecklat hela sin styggelse. Att jemnförelsen emellan Sverige och England här är ironisk, inses utan svårighet. (Förf. anm.)

S. 44. Mitt fosterland. Ur Vallmokn.

S. 46. Våren. Först tryckt i tidningen Freja 1841 n. 32 under pseudonymen Beppo, sedan i Vallmokn.

S. 51. Natten i Bleking. Ur Vallmokn.

S. 53. Vid Vettern. Först tryckt med titel: Aftonfantasi vid stranden af Vettern under pseudonymen Manfred i tidningen Göthen 1839 n. 109, sedan i Vallmokn.

S. 56. Venedig. I Vallmokn. endast kallad Fantasi.

S. 63. För Elfsborgs regementes lifkompani. Ur Vallmokn.

S. 66. Sång för Elfsborgs regementes jägare. Först tryckt i tidningen Göthen 1839 n. 104 (Manfred)[1], sedan i Snösippan, poetisk vinterkalender för 1841 (Lund 1840 ) och sist i Vallmokn.

S. 69. Hussaren Riego. Utgör andra stycket i Silhouetter.

S. 93. Tonnerre. Ur Vallmokn.

S. 95. ”Stackarna vid Wosnesensk”. Anakronismen torde förbises. (Förf. anm.)

S. 117. Dæmonerne. Först tryckt i Aftonbladet 1843 n. 28 (Beppo), sedan i Vallmokn. I Napoleon, framställd efter debästa uppgif ter af – r , svensk öfversättning, förekommer i 2 delen, pag. 268: "Dæmonernes regemente försökte det yttersta” och i den dervid bifogade noten: ”Napoleon hade förenat alla Italiens oduglingar, de oförbätterliga sönerna af goda familjer, missdådare från förnäma verlden till ett regemente under en öfverste Eugéns befäl, hvilket man kunde anse för en massa af dæmoner. I storm och fäktning kommenderade öfversten detsamma mestadels skrattande, endast med de orden : "Avanti, avanti, signori ladroni, cavalieri ladri!” ty desse, som nästan alla för sin vilda tapperhet voro prydda med ordnar, hade till och med bestulit Gud sjelf. Än utdrucko de det för lazaretterne bestämda vinet, än begingo de andra oordningar, ja, en gång plundrade de till och med liquidationskommissariens kassa; men å andra sidan visade de också

  1. Dikten i Göthen hör snarare samman med dikten på sid. 63./Ralph E