Den här sidan har korrekturlästs
62
Som hviskar vällust i hvart andedrag,
Och slumra se'n vid silfverlampans skimmer
Med hennes hvita barm till hufvudgärd
Och först, när solen högt på fästet strålar,
Tjust väckas opp af hennes hjertas slag.
62
Som hviskar vällust i hvart andedrag,
Och slumra se'n vid silfverlampans skimmer
Med hennes hvita barm till hufvudgärd
Och först, när solen högt på fästet strålar,
Tjust väckas opp af hennes hjertas slag.