Sida:Samlaren årgång 23 (1902).djvu/128

Den här sidan har korrekturlästs


111
Olavus Petris egenhändiga afskrift af den s. k. hednalagen etc.

Aff thenna laghen kan man merkia at om han bleeff ſlaghen j kampen ſom bleeff manat ther til/ för honom gick halff mandʒboot/ men bleeff han ſlaghen ſom manade/ han lågh i ogillum åker/ thet är/ för honom gick jngen boot/ hans eghen tunga war hans baneman.


Vår text öfverensstämmer, såsom man finner, således i allt väsentligt med den af Klemming i Krönikan[1] tryckta; afvikelserna äro hufvudsakligen ortografiska, och endast följande kunna förtjäna framhållas; Olavus Petri autograf saknar i r. 5 relativpartikeln þer efter ei; autogr. har r. 10 öpar mot Kl. opar samt det af Läffler förmodade þry mot Kl. try; r. 14—15 och 16 Falder mot Kl. faller samt slutligen r. 15 gilde mot Kl. gilder. Däremot har autogr. icke det för originalhandskriften af Läffler supponerade wan mellan han och wara i r. 6.

Läffler har uppvisat, att skiljaktigheterna mellan texten i krönikans handskrifter (A) och i 1607 års Upplandslag (B) i det väsentliga bero därpå, att Olavus Petri för sin krönika något förändrat den text, han fann i originalhandskriften, för att göra den begripliga för sig själf och sina läsare. B har i det stora hela — om man bortser från bokstafvering — trognare återgifvit det gemensamma originalet. I samtliga följande detaljförändringar öfverensstämmer nu autografen med A: autografen har r. 3 Jak, B ek; tillägger r. 7 Er efter witnisbeer; har r. 11 opp för B:s op och merkir för B:s markar; utelämnar i r. 12 ſe efter þa; förvanskar mädh fullum till þeir ſculu och läser slutligen i r. 18 ligger han för liggi o. s. v.

Af det anförda såväl som af märkliga öfverensstämmelser i ortografiska detaljer framgår med all önskvärd tydlighet, att autogr. måste stå i mycket nära samband med A.

Åtskilliga ålderdomligheter hos autografen visa vidare, att den måste vara ursprungligare än A. Sådana äro: öpar[2] för A:s opar, Falder för A:s faller, þry för de flesta A-handskrifternas try.

Å andra sidan har autografen några anmärkningsvärda afvikelser, som visa, att den icke ensam kan ha utgjort A-texternas källa. Så utelämnar den relativpartikeln þer efter ei i r. 5 och har i r. 15 gilde för A:s gilder. Så vidt af Läfflers framställning framgår,

  1. I det följande betecknad Kl.
  2. öpar är säkerligen felupplösning øp eller øpr. Jfr för sista alternativet Fragm. af ÄVGL i Småstycken på Fornsv., s. 101 costr för coster, s. 100 ætleðr för ætleðer, s. 102 dottr för dottor.