endast genom hennes vaksamma omsorg, som han räddades undan döden.
Pocahontas blef emellertid, genom alla dessa bemödanden, i Engelska kolonien ansedd för de hvites bästa vän bland landets vilda inbyggare, och då den gamle kejsaren, med sina blodtörstige undersåter, på intet vilkor kunde förmås till fri handel och ostörd fred, beslöt man att genom ett krigs-puts göra slut på oroligheterna. Detta blef isynnerhet nödvändigt, sedan Smith företagit en resa till England, och Indianerna begagnande hans frånvaro, hade afhållit alla provisioner från Jamestown, så att kolonisterna derstädes bragtes i den yttersta hunger, och nödgades spisa hvarandra.
Ibland de andra stammar, som ej bodde långt ifrån dem, var en som kallades Potomacs, hvars höfding, Japazaws, alltid visat vänskap för de hvita. Hos denne vistades då Pocahontas, såsom gäst. Engelsmännen begåfvo sig i ett litet fartyg till honom, och, under förevändning af handel, kommo ofta i gemenskap med honom. Ändamålet med resan nämdes omsider för Japazaws, som i början med förakt förkastade deras förslag; men då, såsom belöning för hans biträde i saken, en stor, ny koppar-kittel lofvades honom, gaf han ändtligen vika för deras enträgna böner, isynnerhet som man hade skäl till den förmodan att, genom
