Sida:Seklernas Nyårsnatt 1889.djvu/30

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

— 30 —

(Hon svingar trollspöt. Musiken spelar Marseilläsen. Man ser en trupp fransmän, beväpnade herrar och blusmän i sluten trupp. I spetten en kvinna med frygisk mössa, som svänger trikoloren.)

SEKLET (stiger upp, lyssnar andlös).

DET FÖRRA SEKLET.

Detta har jag gjort. — Lyssna! — Du känner tonerna. — De äro mina. — Du har tagit dem i arf. — Det är frihetens triumfmarsch.

(Synen försvinner. När sista tonen förklingat, rätar SEKLET upp sig och kastar pickelhufvan till marken. Håret faller ungdomligt i vågor öfver hennes axlar.)

SEKLET.

Det fins en framtid.

DET FÖRRA SEKLET (störtar fram och kysser henne).

Syster!

SEKLET (stilla).

Hvad tiden brutit, kan tiden försona.

(Framtidens genier sväfva fram omkring dem).

DET FÖRRA SEKLET.

Nu falla slöjorna. Nu ser du framtidens tankar. Du behöfver mig icke längre. Farväl.

(Försvinner.)

SEKLET (högtidligt).

En ny och bättre tid väntar oss alla.