Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
— 8 —
HUSTRUN.
Inte du.
TORNVÄKTARN.
Jag, mera än någon.
HUSTRUN. (tar fatet och tallrikarna).
Sorgen gör dig grym. — Jag skall icke plåga dig. (Ut.)
TORNVÄKTARN (ensam).
Hon kommer att gråta där nere. Jag kan icke hjälpa det. (Går till gluggen och ser ut.) Nu ligger nattens tystnad öfver stad och land. Människorna gå till hvila. Och när de vakna är alt som förut. — Frihetens stora jubelår, sade rösten. Det är en villa. Alting är en villa.
(Musik. DEN SVARTA ÄNGELN kommer bakom.)
TORNVÄKTARN.
Hvem är du?
ÄNGELN.
Jag är din onda ande.
TORNVÄKTARN.
Hvad vill du mig?
ÄNGELN.
Jag kommer för att plåga dig.
TORNVÄKTARN.
Skona mig!
