»Ja visst — det har intresserat mig mycket.»
»Det var bra. Brevet, som du här ser, är från lord St. Simon. Jag skall läsa upp det för dig, och sedan måste du i gengäld leta reda på allt vad tidningarna ha att förmäla om saken. Så här skriver han:
- »Bäste mr Sherlock Holmes!
Lord Backwater har sagt mig, att jag kan hysa fullt förtroende till er omdömesförmåga och er grannlagenhet. Jag har därför beslutat göra er ett besök och fråga er till råds angående den pinsamma händelse, som i sammanhang med mitt bröllop tilldragit sig. Mr Lestrade från Scotland Yard har redan tagit saken om hand, men han säger sig ej ha något emot att samarbeta med er och anser, att ni till och med kan vara honom till hjälp. Jag ämnar besöka er klockan fyra i eftermiddag. Skulle ni vid den tiden ha stämt möte med någon annan, ber jag er uppskjuta det, enär mitt ärende är av största vikt och ej tål något uppskov.
Högaktningsfullt
Robert St. Simon.»
»Biljetten är daterad från Grosvenor Manor, skriven med en gåspenna, och den ädle lorden har haft det lilla missödet att få en bläckfläck på yttersidan av sitt högra lillfinger», anmärkte Holmes, i det han vek ihop episteln.
»Han skriver klockan fyra — hon är tre nu. Han skall vara här om en timme.» »Då har jag jämt och nätt tid att med din hjälp få litet 'hum' om saken. Se igenom tidningarna där, är du hederlig, och ordna dem i tidsföljd, medan jag tar reda på, vem vår klient egentligen är.»
Holmes valde bland en hop uppslagsböcker och tog slutligen fram en i rött inbunden kalender.
»Här har jag honom», sade han, »i det han satte sig ner och lade boken på sitt knä. »'Robert Walsingham De Vere St. Simon, andre son till hertigen av Balmoral — hm! Vapen: blått med tre fotanglar i svart fält. Född 1846'. Är alltså fyrtioett år, bra gammal för att gifta sig. Var kolonialminister för ej så länge sedan. Härstammar i rätt nedstigande led från ätten Plantagenet och på spinnsidan från självaste släkten Tudor. Nå ja, det där var då inte särdeles instruktivt. Jag måste ta min tillflykt till dig, Watson, om jag skall kunna få några fakta att gå efter.»
»Jag har ej minsta svårighet att finna, vad jag söker», sade jag; »händelsen har alldeles nyss tilldragit sig, och som den var både ovanlig och egendomlig, intresserade den mig. Jag har ej omnämnt saken för dig, emedan jag visste, att du hade en viktig undersökning om hand och ej tycker om att då bli störd i din tankegång.»
»Å — du menar den lilla historien med möbelvagnen från Grosvenor-Square. Den är redan undanstökad — var för resten inte det minsta invecklad. Låt mig så få höra resultatet av din 'revision'!»
»Här är den första notis, jag kunnat finna; den stod bland 'Familjenyheter' i 'The Morning Post' för ett par veckor sedan. 'Förlovning har ingåtts mellan lord Robert St. Simon, andre sonen till hertigen av Balmoral, och miss Hatty Doran, enda dotter till Alexander Doran, Esq., från San Francisco, Cal., U. S. A. Bröllopet kommer troligen att äga rum inom den närmaste framtiden.' Det är alltsammans.»
»Enkelt och rakt på sak», anmärkte Holmes och sträckte sina långa, smala ben fram mot eldbrasan.
»Det stod en litet längre artikel om saken i en annan tidning samma vecka. Aha! — här ha vi den:
