Sida:Sherlock Holmes äventyr - Tredje samlingen.djvu/93

Den här sidan har korrekturlästs

det fullständiga franska originalets 328:de upplaga av Amalia Fahlstedt.

Bland se senaste arbeten, till vilka Förlaget inköpt förlagsrätten för Sverige må nämnas:

The Lions Skin av Rafael Sabattini,

Canadian Born av mrs Humphry Ward,

Pierre et Therese av Marcel Prevost,

The Second Elopement av Herbert Flowerdew,

The Rod of Justice av Alice och Claude Askew,

The Pool of Flame av Louis Joseph Vance,

The Maid of The Silversea av John Oxenham,

Running Water av A. E. W. Mason,

Maurice Maeterlinck av Gerard Harry,

The White Sister av Marion Crawford m. fl. m. fl.

Och förlagsrätter inköpas oavbrutet till de värdefullaste av de nya böcker, som dagligen utkomma i de främsta kulturländerna, England, Frankrike, Tyskland, Amerika m. fl., och dessa arbeten utges sedan direkt i 25-öres volymer utan att först passera det betydligt högre pris som ett nyutkommet arbete vanligen betingar.

Ett giv akt för dem, som önska alla volymer.

Subskription är ej bindande.

Flere av 25-öresböckerna äro slutsålda på förlaget och fall lära hava förekommit, då personer, som ej subsriberat från början, fått betala ända till dubbla priset eller 50 öre pr volym för att få sina samlingar kompletta.

Detta må utgöra en maning för alla att subskribera på böckerna, vilket kan ske i närmaste bokhandel eller hos någon av förlagets kommissionärer. Böckerna erhållas då regelbundet allt efter som de utkomma.

Om Ni ej alltid själv är i tillfälle att lösa ut böckerna — Ni reser t. ex. bort till sommaren — anmoda då någon bekant eller god vän att göra det under tiden.

Skulle sedan en eller annan bok mindre tilltala Er personligen — smaken är ju skiftande — finns säkerligen någon i Er närhet, som med glädje mottager den som gåva. Huvudmålet vinner Ni: att i samlingen ej behöva sakna de böcker, Ni helst vill ha.

Risken att subskribera är för övrigt ingen, då subskriptionen ej är bindande; den kan uppsägas en vecka resp. en bok i förväg.

Framlägg Edra anmärkningar och önskemål

Nordiska förlaget önskar livligt att stå i nära rapport med sina läsare och mottager därför gärna framställda önskemål och förslag till böcker, som dessa önska representerade i 25-öresbiblioteket.

En blick på listan över de redan utgivna böckerna visar, att den ledande principen för förlagets verksamhet varit att utgiva böcker av värde, som på samma gång skänka förströelse och rekreation. Denna princip, som allmänheten visat sig uppskatta, kommer också framgent att bliva den ledande.

Förlaget skulle emellertid gärna sticka emellan med berömda arbeten av allvarligare och mera reflekterande innehåll, om ett mera utbrett intresse för sådan läsning visade sig vara för handen. En god ledning vid bedömandet härav skulle lämnas, om våra läsare ville i brev till förlaget framlägga sina synpunkter i detta avseende.

Brev härom adresseras till Nordiska förlaget, Redaktionsavdelningen, 3 David Bagares gata, Stockholm.

Något för boklånare

Menage säger: »Det första ni bör göra sedan ni lånat en bok, är att läsa den, för att ni sedan skall kunna lämna den tillbaka så fort som möjligt.»

På en bokpärm från förra århundradet hade ägaren till boken inskrivit följande lämpliga citat ur Davids psalmer: —»Det är den orättfärdige, som lånar och icke lämnar igen.»

Följande förslag förekom i en tidningsartikel: —»Om någonsin en ny religion blir i stånd att pålägga mänskligheten nya fester och nya fastedagar, får man hoppas, att en stilla vecka för att återlämna böcker till sina ägare måtte varje år föregå Äganderättens festdag.»

En korrespondent till tidningen Times skriver strax efter paketpostens införande: —»En ny idé gör ofta samma nytta på ett förslappat samvete som stärkande medicin. Om människor nu, i glädjen över den nya paketpostens införande, ville tömma sina bokskåp och undersöka sina bokhyllor och taga fram de böcker de lånat för länge sedan och aldrig återlämnat, skulle de sannolikt för en tid sätta igång det största cirkulerande bibliotek i världen och bringa tröst åt tusentals rättmätiga bokägare, som länge sedan förlorat hoppet att återfå sin egendom.»