Den här sidan har korrekturlästs
Neapel.
1.
Så skön som Isebel hon är, Johanna,
Så yppig ock till lefnadssätt och drägt.
Det syns på denna marmorhårda panna,
Att grymhet är med vällust nära slägt.
Som afgrundsflammor brinna de rubiner,
Af hvilka drottningsdiademet skiner,
I hennes blick den högfärdsanda bor,
Med hvilken frestarn svek vår första mor.
