Den här sidan har korrekturlästs
95

20.

Uti kapellet denna dag
Församlat sig ett muntert lag:
Nyss knöts ett oupplösligt band
Då Norman[1] gaf Mari sin hand,
Och från den Göthiskt hvälfda port
Kom bröllopsskaran gladt och fort.
Mång ärbar hustru, stadig man,
Förtroligt gingo med hvarann;
Och ynglingar, för näsvist skämt
Af flickor bannade alltjemt,
Och barn, som yrt, med stoj och skrik

  1. Namnet Norman är här personligt och bör ej förblandas med de skarors nationalnamn, hvilka först eröfrade en del af Frankrike och sedermera hela England.
    Öfversättaren har på detta, och flera andra ställen, uteslutit några lokal- och slägtnamn, hvilka för Engelska läsare kunna hafva något interesse, men för Svenskar äro likgiltiga. Dessa namns svåra uttal; deras från vårt språkbruk merendels afvikande accentuation, och olämpligheten att använda dem som rimslut, då vokalerna i moderspråket stundom hafva ett helt annat ljud än i vårt, skulle ofta göra dem till verkliga barbarismer i en Svensk öfversättning
    Öfversättaren.