Om du förlänar ditt beskydd.
Den kalla kulans luft blir skön
Och ljuf som våren, då du ler!
Hör jungfru ren, en jungfrus bön!
Ack moder, hör ett barn som ber!
Ave Maria!
Ave Maria! Hulda mor!
De leda troll som vistats här
Ej kunna trifvas der du bor,
Och nalkas ej, om du är när.
Med ditt beskydd din godhet krön!
Vi tåligt lida hvad oss sker,
Hör, jungfru huld, en jungfrus bön!
Ack moder, hör ett barn som ber!
Ave Maria!
30.
Musiken tystnat; men ännu
Orörligt stel, stod Rodrik Dhu,
Med vilda ögon, kind i brand,
Till dess hans page, med tveksam hand,
Tyst pekat, efter väntan lång,
På solen i sin nedergång.
Då slog han manteln kring sitt bröst
Och sade långsamt: “denna röst
För sista gång mitt öra nått!”
Den tanken grufligt var, och brådt
Han nedåt gick den branta stig
Och tyst i båten vräkte sig.
