116
Melis.
“Jag inte märkt”.
Rodrik.
“I sådant fall
Jag Trosachs pass besätta skall.
Der vill jag segra eller dö
I åsyn af vår kära ö.
Der skall hvarenda Clanens lem,
Som hjelte slåss för hus och hem:
En far till sina barns försvar,
En yngling för sin gamle far,
En älskare för flickan huld,
Och alla för sin höfdings skuld.
Men hvarför fuktas så min kind?
Är det en följd af fjellens vind?
Månn denna lömska, bittra tår
Mig otro eller motgång spår?
Nej, förr kan dessa Sachsers hot
Dra Ledis fjellar upp med rot,
Än tvekans eller feghets röst
Få ingång uti Rodriks bröst;
Ty det som skölden härdadt är…
Fort på er post och i gewär!”
Så sade han. Vid Chefens bud,
Nu Clanen går, i krigisk skrud,
Vid stridsmusikens stolta ljud. —
— Vi låte dem här rusta, slåss;
Till trollets graf vi vända oss.
