Till Cambus heliga kapell
Om han ej återkom i qväll?
Ack, för att mildra vänners lott
Han sjelfmand till sin konung gått!
Han gjort, hvad dottren göra bordt
Och hon som gosse säkert gjort.”
11.
Allan.
Nej tro ej det; jag vet bestämdt
Att han för dig kapellet nämnt
Blott som den bästa mötesplats,
I fall han mot sin föresats
Fördröjde sig. Ja, säkert tro
Att han der väntar dig i ro.
Och hvad min dröm om Malcolm spått
Kan vara både sannt och godt.
Ej mina aningar slå fel:
Mins du mitt dystra strängaspel,
Som förespådde denna sorg,
Då jägarn for från Rodriks borg?
När jag spått sannt om ledsamhet,
Tro mig, som sällhetens profet!
Jag tycker du bör vara mån
Att skyndsamt slippa härifrån,
Ty lyckan ej i trollbon finns;
Jag gammal saga derom mins
Och Elin fordom mången gång
Har blifvit muntrad af min sång.”
