Den här sidan har korrekturlästs
141
Att slåss med dig, så matt och svag,
Det vore skam, och i vår Nord
Är främlingsnamn ett heligt ord;
Hos mig han aldrig fåfängt ber
Om värma, mat och nattqvarter.
Du säkert sofva kan hos mig;
I morgon sjelf jag följer dig,
Igenom denna vilda trakt,
Och bortom Clanens sista vakt;
Men sedan vi till färjan nå
Din värja dig försvara må.” —
“Tack för din ädla gästfrihet!
Din artighet jag skatta vet.” —
“Godt, lägg dig ned och somna trygg,
Uppå min tro och låfven bygg!”
Snart bäddades af ljungens ris
En säng på äldsta krigsmansvis.
Der sofva fienderna tungt,
Som tvänne bröder godt och lugnt,
Tills morgonrodnans första glänt
Sitt ljus på österns himmel tändt.
