Den här sidan har korrekturlästs

158

13.

Fitz James.

“Då fiende sin värja höjt,
Att draga min jag aldrig dröjt.
Än mer, din död är mig af vigt
Och, enligt helig ed, min pligt.
Men du är trofast, gästfri, huld,
För räddat lif jag står i skuld
Hos dig, och du förtjent helt visst
En bättre lön. Kan ej vår tvist
Försonas utan blod och mord?”

Rodrik.

“Nej, blott med hugg och ej med ord,
Men kanske eldar det ditt nit,
Som svalnat se'n du kommit hit,
Och du får veta ödets svar
På frågan, som jag framställt har:
Den går med seger hem igen,
Som dräper första fienden.

Fitz James.

“Vårt blod då fåfängt blir förslöst,
Ty gåtan har jag redan löst;
Sök ibland bergen, och du skall
Der finna Murdoch styf och kall.
Se'n ödet så förklarat sig,
Vid då för ödet, ej för mig!