Högt öfver lansars skog!
Det folket fruktar ingen fara,
O, sådan stolt och tapper skara
I striden sällan drog!
16.
De lätta, spridda bågskyttssvärmar
I fronten rycka ut.
Sig hufvudstyrkan långsamt närmar
Med pikar och med spjut.
Tätt bakom, rytteriet följer,
I jern från topp till tå,
Och hvarje häst ett pansar höljer,
Mot himlen lansar stå.
Ej pipor och trumpeter rördes,
Från trumman ingen knyst.
Om folkets tunga steg ej hördes,
Så vore allting tyst.
Ej någon flägt med fjäderbuskar,
Och fanor leka tör.
Ej aspen lätta kronan ruskar,
Knappt något löf sig rör.
Flankörer ingen tidning bringa,
Ej fiender de sport,
De ingen flyktande sett springa
Blott då och då en hjort.
Fram gick nu hären, tät och sluten,
Lik djupa hafvets våg
Af inga dolda klippor bruten,
