|
anbefalldes medföra falkar och hundar, på det Konungen måtte få roa sig med jagt emellan krigsförrättningarne. På detta sätt ströfvade han igenom Ettrickskogen, hvarest han lät hänga Piers Cockburn af Henderland öfver hans egen slottsport, ehuru han, efter berätelse, för Konungens undfägnande tillredt ett gästabud. Äfvenledes lät han afrätta Adam Scott af Tushiclaw, som kallades Gränskonungen. Men det utmärktaste rättvisans offer, var John Armstrong af Gilnochie, som, i förtröstan på sin förmenta oskuld, mötte Konungen med ett följe af 36 personer, hvilka samtligen blefvo upphängda vid Carlenrig. Denna stränghet verkade så fördelaktigt, att, efter allmänna sägen “tomtgubben vaktade kon”, och Konungen skördade stor fördel af den derefter länge rådande landsfreden; ty han hade 10 000 får på bete i Ettrickskogen hos Andreas Bell, som derföre gjorde noga räkenskap, liksom de hade gått i hagarne vid Fife. Pitscotties Historia.
| |
| Sid. 70. | din fina kind (13) Härdighet var i alla afseenden så nödvändig för en Högländare, att ingen förebråelse ansågs bittrare, än att beskyllas för veklighet. |
| Sid. 71. | “Hör, Melis, hit!” betjenten kom. (14) Den betjent som kallades henchman |
Sida:Sjöfröken 1829.djvu/240
Den här sidan har korrekturlästs
228
Noter till andra Sången.
