|
(höftman), var hos Bergskottarnes chefer äfven ett slags sekreterare. Han var vid alla tillfällen närvarande för att försvara sin herres lif, och vid supkalas stod han bakom husbondens stol, vid hans höft (af hvilken omständighet hans namn deriveras), och följde uppmärksamt med samtalet, för att anmärka om någon förolämpade hans herre. |
Noter till Tredje Sången.
| Sid. 77. | Och brända korset omkring nejden fördes. (1) När en Clans öfverhufvud ville hastigt sammankalla sitt folk, lät han slagta en bock; ett kors, förfärdigadt af något lätt träslag, brändes i ändarne och släcktes sedan i det slagtade kreaturets blod. Detta kallades glödande korsets (fiery cross), och äfven skamkorset (crean tarigh), emedan olydnad emot sinnebildens betydelse medförde vanära. Med denna budkafle sprang en snabb och pålitlig budbärare, det fortaste han förmådde, till nästa by, hvarest han lemnade den till förnämste personen på stället, och yttrade blott ett enda ord, som antydde samlingsstället. Den som emottog korset var förbunden att vidare fortskaffa det med lika |
